Debian ställer inga maskinvarukrav utöver kraven ställda för Linuxkärnan och GNU:s verktyg. Därför kan alla arkitekturer eller plattformar till vilka Linuxkärnan, libc, gcc och så vidare, blivit porterade, och för vilken en portering till Debian finns, köra Debian. Referera till ports-sidorna på http://www.debian.org/ports/amd64/ för mera detaljer om AMD64-arkitektursystem som har blivit testade med Debian.
Hellre än att försöka att beskriva alla de olika maskinvarukonfigurationerna som finns stöd för i AMD64 innehåller det här avsnittet allmän information och pekar till källor för ytterligare information.
Debian 6.0 har stöd för elva större arkitekturer och ett flertal variationer av varje arkitektur kända som ”varianter”.
| Arkitektur | Debian-beteckning | Underarkitektur | Variant |
|---|---|---|---|
| Intel x86-baserad | i386 | ||
| AMD64 & Intel EM64T | amd64 | ||
| ARM | armel | Intel IOP32x | iop32x |
| Intel IXP4xx | ixp4xx | ||
| Marvell Kirkwood | kirkwood | ||
| Marvell Orion | orion5x | ||
| Versatile | versatile | ||
| HP PA-RISC | hppa | PA-RISC 1.1 | 32 |
| PA-RISC 2.0 | 64 | ||
| Intel IA-64 | ia64 | ||
| MIPS (big endian) | mips | SGI IP22 (Indy/Indigo 2) | r4k-ip22 |
| SGI IP32 (O2) | r5k-ip32 | ||
| MIPS Malta (32 bitar) | 4kc-malta | ||
| MIPS Malta (64 bitar) | 5kc-malta | ||
| MIPS (little endian) | mipsel | Cobalt | cobalt |
| MIPS Malta (32 bitar) | 4kc-malta | ||
| MIPS Malta (64 bitar) | 5kc-malta | ||
| IBM/Motorola PowerPC | powerpc | PowerMac | pmac |
| PReP | prep | ||
| Sun SPARC | sparc | sun4u | sparc64 |
| sun4v | |||
| IBM S/390 | s390 | IPL från VM-läsare och DASD | generic |
| IPL från band | band |
Det här dokumentet täcker in installationen för AMD64-arkitekturen. Om du letar efter information om någon av de andra arkitekturerna som Debian stöder kan du se på sidorna för Anpassningar (porteringar).
Komplett information angående kringutrustning som stöds kan hittas i Linux Hardware Compatibility HOWTO. Det här avsnittet innehåller endast grundläggande information.
Bärbara datorer stöds även och i dagsläget fungerar de flesta bärbara datorer direkt. Om en bärbar dator innehåller specialiserad eller proprietär maskinvara kan det vara så att specifik funktionalitet inte stöds. Ta exempelvis en titt på Linux för bärbara för att se om din bärbara dator fungerar bra med GNU/Linux.
Stöd för flera processorer — även kallat ”symmetrisk multi-processing” eller SMP — finns tillgängligt för den här arkitekturen. Standardkärnavbildningen för Debian 6.0 blev byggd med stöd för SMP-alternativ. Det här betyder att kärnan kommer att identifiera antalet processorer (eller processorkärnor) och automatiskt inaktivera SMP på system med bara en processor.
Du bör använda ett VGA-kompatibelt skärmgränssnitt för konsollterminalen. Nästan alla moderna grafikkort är kompatibla med VGA. Urgamla standarder som CGA, MDA eller HGA bör också fungera om du inte kräver X11-stöd. Observera att X11 inte används under installationsprocessen som beskrivs i det här dokumentet.
Debians stöd för grafiska gränssnitt bestäms av det underliggande stöd som hittas i X.Org:s X11-system. De flesta AGP-, PCI- och PCIe-grafikkort fungerar under X.Org. Detaljer om grafikbussar, kort, skärmar och pekenheter som stöds kan hittas på http://xorg.freedesktop.org/. Debian 6.0 skickar med X.Org version 7.3.
Nästan alla nätverkskort (NIC) som stöds av Linux-kärnan stöds även av installationssystemet; modulära drivrutiner ska vanligtvis läsas in automatiskt. Det här inkluderat de flesta PCI- och PCMCIA-korten.
ISDN stöds men inte under installationen.
Trådlösa nätverk stöds i allmänhet också och ett växande antal av trådlösa nätverkskort stöds av den officiella Linux-kärnan, även om många av dem kräver att fast programvara läses in. Trådlösa nätverkskort som inte stöds av den officiella Linux-kärnan går i allmänhet att få igång under Debian GNU/Linux men de stöds inte under installationen.
Användning av trådlösa nätverk under installationen är fortfarande under utveckling och huruvida det fungerar beror på typen av nätverkskort och konfigurationen av din trådlösa åtkomstpunkt. Om det inte finns något annat nätverkskort som du kan använda under installationen så är det fortfarande möjligt att installera Debian GNU/Linux med en komplett cd-rom- eller dvd-avbildning. Välj alternativet att inte konfigurera ett nätverk och installera endast de paket som finns tillgängliga på cd/dvd-skivan. Du kan sedan installera drivrutinen och den fasta programvara du behöver efter att installationen är färdigställd (efter omstarten) och konfigurera din nätverk manuellt.
I vissa fall finns drivrutinen du behöver inte tillgänglig som ett Debian-paket. Du kommer då att behöva leta om det finns källkod tillgänglig på Internet och själv bygga drivrutinen. Hur man gör det här är utanför omfånget för den här handboken. Om ingen Linux-drivrutin finns tillgänglig, är din sista utväg att använda paketet ndiswrapper, vilket tillåter att du använder en drivrutin från Windows.
Stöd för punktskriftsskärmar bestäms av det underliggande stödet som finns i brltty. De flesta skärmar fungerar under brltty, anslutna via antingen en serieport, USB eller Bluetooth. Information om vilka punktskriftsenheter som stöds kan hittas på webbplatsen för brltty. Debian GNU/Linux 6.0 levereras med brltty version 3.10.
Stöd för talsyntes (maskinvara) bestäms av det underliggande stödet som finns i speakup. speakup har endast stöd för integrerade kort och external enheter anslutnas till en serieport (inga USB eller serie-till-USB-adaptrar stöds). Information om talsyntesenheter (maskinvara) kan hittas på webbplatsen för speakup. Debian GNU/Linux 6.0 levereras med speakup version 3.0.3.
Linux har stöd för ett stort antal maskinvaruenheter såsom möss, skrivare, skannrar, PCMCIA och USB-enheter. Dock krävs inte de flesta av dessa enheter vid installation av systemet.
USB-maskinvara fungerar i allmänhet bra, endast vissa USB-tangentbord kan kräva ytterligare konfiguration (se Avsnitt 3.6.4, ”Maskinvaruproblem att se upp för”).
Än en gång, se Linux Hardware Compatibility HOWTO för att fastställa om din specifika maskinvara stöds av Linux.