Debian ställer inga maskinvarukrav utöver kraven ställda för Linuxkärnan och GNU:s verktyg. Därför kan alla arkitekturer eller plattformar till vilka Linuxkärnan, libc, gcc och så vidare, blivit porterade, och för vilken en portering till Debian finns, köra Debian. Referera till ports-sidorna på http://www.debian.org/ports/sparc/ för mera detaljer om SPARC-arkitektursystem som har blivit testade med Debian.
Hellre än att försöka att beskriva alla de olika maskinvarukonfigurationerna som finns stöd för i SPARC innehåller det här avsnittet allmän information och pekar till källor för ytterligare information.
Debian 6.0 har stöd för elva större arkitekturer och ett flertal variationer av varje arkitektur kända som ”varianter”.
| Arkitektur | Debian-beteckning | Underarkitektur | Variant |
|---|---|---|---|
| Intel x86-baserad | i386 | ||
| AMD64 & Intel EM64T | amd64 | ||
| ARM | armel | Intel IOP32x | iop32x |
| Intel IXP4xx | ixp4xx | ||
| Marvell Kirkwood | kirkwood | ||
| Marvell Orion | orion5x | ||
| Versatile | versatile | ||
| HP PA-RISC | hppa | PA-RISC 1.1 | 32 |
| PA-RISC 2.0 | 64 | ||
| Intel IA-64 | ia64 | ||
| MIPS (big endian) | mips | SGI IP22 (Indy/Indigo 2) | r4k-ip22 |
| SGI IP32 (O2) | r5k-ip32 | ||
| MIPS Malta (32 bitar) | 4kc-malta | ||
| MIPS Malta (64 bitar) | 5kc-malta | ||
| MIPS (little endian) | mipsel | Cobalt | cobalt |
| MIPS Malta (32 bitar) | 4kc-malta | ||
| MIPS Malta (64 bitar) | 5kc-malta | ||
| IBM/Motorola PowerPC | powerpc | PowerMac | pmac |
| PReP | prep | ||
| Sun SPARC | sparc | sun4u | sparc64 |
| sun4v | |||
| IBM S/390 | s390 | IPL från VM-läsare och DASD | generic |
| IPL från band | band |
Det här dokumentet täcker in installationen för SPARC-arkitekturen. Om du letar efter information om någon av de andra arkitekturerna som Debian stöder kan du se på sidorna för Anpassningar (porteringar).
Sparc-baserad maskinvara är indelad i ett antal olika underarkitekturer, som identifieras av ett av följande namn: sun4, sun4c, sun4d, sun4m, sun4u eller sun4v. Följande lista beskriver vilka maskiner de inkluderar och vilken nivå av stöd man kan förvänta sig för dem.
Ingen av dessa 32-bitars underarkitekturer för sparc (sparc32) stöds. För en fullständig lista över maskiner som tillhör dessa underarkitekturer, ta en titt på Wikipedias SPARCstation-sidan.
Den sista Debian-utgåvan som hade stöd för sparc32 var Etch, men bara för sun4m-system. Stöd för de andra 32-bitars underarkitekturerna har redan tagits bort i tidigare utgåvor.
Den här underarkitekturen inkluderar alla 64-bitars maskiner (sparc64) baserade på UltraSparc-processorn och dess kloner. De flesta av maskinerna stöds mycket väl, även om du kan uppleva uppstartsproblem från cd på några av de, på grund av fel i fasta programvaran eller starthanteraren (det här problemet kan undgås genom att starta upp via nätverket). Använd sparc64-kärnan i UP och sparc64-smp-kärnan i SMP-konfigurationer.
Det här är det senaste tillskottet i Sparc-familjen, vilket inkluderar maskiner baserade på Niagara-flerkärnorsprocessorer. För tillfället finns endast sådana processorer tillgängliga i T1000 och T2000-servrar från Sun, och stöds mycket väl. Använd sparc64-smp-kärnan.
Observera att Fujitsus SPARC64-processorer som används i PRIMEPOWER-familjen av servrar inte stöds på grund av avsaknad av stöd i Linux-kärnan.
Debians stöd för grafiska gränssnitt bestäms av det underliggande stöd som hittas i X.Org:s X11-system. De flesta AGP-, PCI- och PCIe-grafikkort fungerar under X.Org. Detaljer om grafikbussar, kort, skärmar och pekenheter som stöds kan hittas på http://xorg.freedesktop.org/. Debian 6.0 skickar med X.Org version 7.3.
De flesta grafikalternativ som hittas på Sparc-baserade maskiner stöds. Grafikdrivrutiner från X.org finns tillgängliga för sunbw2, suncg14, suncg3, suncg6, sunleo och suntcx, Creator3D och Elite3D-kort (drivrutinen sunffb), PGX24/PGX64 ATI-baserade grafikkort (drivrutinen ati), och PermediaII-baserade kort (drivrutinen glint). För att använda ett Elite3D-kort med X.org måste du även installera paketet afbinit, och läsa dokumentationen som inkluderats med det för att få information om hur man aktiverar kortet.
Det är inte ovanligt för en Sparc-maskin att ha två grafikkort i en standardkonfiguration. I ett sådant fall finns det en möjlighet att Linux-kärnan inte kommer att rikta sin utdata till kortet som initialt användes av den fasta programvaran. Avsaknaden av utdata på den grafiska konsollen kan då misstolkas som en systemhängning (ofta är det senaste meddelandet på konsollen "Booting Linux..."). En möjlig lösning är att fysiskt ta bort ett av grafikkorten; ett annat alternativ är att inaktivera ett av korten med en uppstartsparameter för kärnan. Om det grafiska utdatat inte behövs eller önskas, kan seriekonsollen användas som ett alternativ. På vissa system kan seriekonsollen aktiveras automatiskt genom att koppla från tangentbordet innan systemet startar upp.
Nästan alla nätverkskort (NIC) som stöds av Linux-kärnan stöds även av installationssystemet; modulära drivrutiner ska vanligtvis läsas in automatiskt.
Det här inkluderar en hel del allmänna PCI-kort (för system som har PCI) och följande nätverkskort från Sun:
Sun LANCE
Sun Happy Meal
Sun BigMAC
Sun QuadEthernet
MyriCOM Gigabit Ethernet
Det finns ett antal problem med specifika nätverkskort som är värt att nämna här.
Det finns olika PCI-nätverkskort som har samma PCI-identifikation, men stöds av relaterade men olika drivrutiner. Vissa kort fungerar med drivrutinen tulip, andra med drivrutinen dfme. På grund av att de har samma identifikation, kan inte kärnan skilja dem åt och det är inte säkert vilken drivrutinen som kommer att läsas in. Om det händer att det blir fel drivrutin, kanske nätverkskortet inte fungerar, eller fungerar dåligt.
Det här är ett vanligt problem på Netra-system med ett Davicom-nätverkskort (DEC-Tulip-kompatibelt). I det fallet är antagligen tulip-drivrutinen den korrekta. Du kan förhindra det här problemet genom att svartlista den felaktiga drivrutinsmodulen enligt beskrivningen i Avsnitt 5.3.1.3, ”Svartlistning av kärnmoduler”.
En alternativ lösning under installationen är att växla till ett skal och läsa ur den felaktiga drivrutinsmodulen med modprobe -r (eller båda, om båda är inlästa). Efter det kan du läsa in den korrekta modulen med modulmodprobe . Observera att den felaktiga modulen fortfarande kan vara inläst när systemet startas om. modul