[ föregående ] [ Innehåll ] [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ] [ 4 ] [ 5 ] [ 6 ] [ A ] [ nästa ]
Ibland kan ändringar ge bieffekter som vi rimligen inte kan undvika, eller att vi blottlägger fel någon annanstans. Vi dokumenterar de problem vi känner till här. Läs även errata, de relevanta paketens dokumentation, felrapporter och annan information som nämns i Ytterligare läsning, Avsnitt 6.1.
Även om udev har utförligt testats, kan du uppleva mindre problem
med vissa enheter som behöver rättas till. De mest vanliga problemen är
ändrade rättigheter och/eller ägarskap på en enhet. I vissa fall kan en enhet
inte skapas som standard (t.ex. /dev/video och
/dev/radio).
udev tillhandahåller konfigurationsmekanismer för att hanera dessa
problem. Se udev(8) och /etc/udev för ytterligare
information.
Vissa program i etch kanske inte längre fungerar med en 2.4-kärna, till exempel på grund av att de kräver stöd för epoll(), som inte finns tillgängligt i 2.4-kärnor. Sådana program kanske antingen inte fungerar alls eller inte fungerar korrekt tills systemet har startats om med en 2.6-kärna.
Ett exempel är HTTP-proxyservern squid.
Sedan 2.6.17 använder Linux "TCP window scaling" på ett aggressivt
sätt, vilket finns beskrivet i RFC 1323. Vissar servrar har ett trasigt
beteende och annonserar felaktiga "window sizes" för sig själva. Se
felrapporterna #381262
och #395066 för mer
information.
På vissa äldre system är det möjligt att shutdown -h inte stänger
av systemet (bara stoppar det). Det här händer därför att apm behöver användas
där. Lägg till acpi=off apm=power_off till kärnans kommandorad ,
t.ex. i konfigurationsfilerna för grub eller lilo
som bör rätta till det här problemet. Se felrapporten #390547 för ytterligare
information.
Som standard använder etch-versionen av apt ett nytt sätt att
uppdatera paketindexfilerna för APT (när du kör aptitude update)
som hämtar filskillnader (istället för den fullständiga paketindexfilen) kallad
pdiff. Den här nya funktionen bör använda mindre bandbredd och
vara snabbare för de flesta system. Tyvärr kan den även ha den motsatta
effekten genom att göra uppdateringar långsammare på system med snabba
nätverksanslutningar (eller en mycket närliggande spegelserver) som inte ofta
uppdateras, eftersom den kan ta längre tid på sig att sammanfoga
skillnadsfilerna än att hämta ner det fullständiga paketindexet. Det är
möjligt att inaktivera den här funktionen genom att lägga till
Acquire::Pdiffs "false"; till konfigurationsfilen
/etc/apt/apt.conf.
Den här ändringen påverkar mestadels användare som kör unstable och testing av Debian GNU/Linux, på grund av ändringens natur för dessa arkiv. Användare som kör etch kommer huvudsakligen att märka av den här funktionen när de uppdaterar sin paketstatus för säkerhetsarkiven.
Vissa modeller av bärbara HP-datorer har ett ACPI BIOS som inte är kompatibelt med Linuxkärnan 2.6.18 som skickas med etch och som förhindrar att fläktarna varvas upp och leder till en onödig värmesituation. Fläktarna kanske även inte fungerar efter att systemet har återvänt från vänte- eller viloläget. Kärnan inaktiverar därför ACPI-stödet internt när den identifierar vissa ACPI BIOS-versioner. Modeller som är kända att påverkas av den här ändringen inkluderar modellerna HP nx6125, nx6120, nx6325, nc6120 och nc6000.
Användare som kräver ACPI-stöd på dessa system kan installera kärnan Linux
2.6.19 eller senare. Se felrapporterna #404143 och #400488 i Debians
felrapporteringssystem samt felrapporterna #5534 och
#7122 i
Linuxkärnans felrapporteringssystem för ytterligare information.
På system som använder udev för att läsa in drivrutiner för
nätverksgränssnitt är det möjligt, på grund av den asynkrona naturen för
udev, att nätverksdrivrutinen inte läses in före
/etc/init.d/networking körs vid systemets uppstart. Även om man
inkluderar allow-hotplug i /etc/network/interfaces (i
tillägg till auto) kommer att säkerställa att nätverksgränssnittet
är aktiverat när det blir tillgängligt, är det inte garanterat att det kommer
att färdigställas innan uppstartssekvensen börjar att starta upp
nätverkstjänster, vissa av dem kanske inte beter sig korrekt då
nätverksgränssnittet saknas.
I sarge blev paketet wpasupplicant konfigurerat som en
systemtjänst och konfigurerades via /etc/default/wpasupplicant och
en användarens egna /etc/wpasupplicant.conf.
I etch har filen /etc/init.d/wpasupplicant utelämnats och
Debian-paketet har nu integrerats med /etc/network/interfaces,
liknande andra paket såsom wireless-tools. Det betyder att
wpasupplicant inte längre tillhandahåller en systemtjänst direkt.
För information om hur man konfigurerar wpasupplicant, referera till
/usr/share/doc/wpasupplicant/README.modes.gz, som ger exempel på
/etc/network/interfaces. Uppdaterad information om användningen
av paketet wpasupplicant i Debian kan hittas på Debians wiki.
Montering av filsystemstyperna vfat, ntfs eller iso9660 med filer som inkluderar icke-ASCII-tecken i sina filnamn kommer att ge fel när man försöker att använda filnamnen såvida inte montering sker med alternativet utf8. En indikering kan vara följande felmeddelande: "Invalid or incomplete multibyte or wide character". En möjlig lösning är att använda defaults,utf8 som monteringsalternativ för filsystemstyperna vfat, ntfs och iso9660 när de innehåller filnamn med icke-ASCII-tecken.
Observera att Linux-kärnan inte har stöd för skiftlägesokänslig hantering av filnamn för vfat när alternativet utf8 används.
2.6-serien av kärnan innehåller stora ändringar mot 2.4-serien. Moduler har bytt namn och en hel del drivrutiner har till viss del eller ibland skrivits om totalt. Uppgradering till en 2.6-kärna från en tidigare version är därför inte en process som ska underskattas. Det här avsnittet har som mål att göra dig medveten om några av problemen du kan möta.
Om du bygger din egna kärna från källkod, se till att du installerar
module-init-tools före du startar om med 2.6-kärnan. Det här
paketet ersätter modutils för 2.6-kärnor. Om du installerar ett
av Debians linux-image-paket, kommer det här paketet att
installeras automatiskt på grund av beroenden.
Om du använder LVM, bör du även installera lvm2 före du
startar om eftersom 2.6-kärnan inte direkt stöder LVM1. För att komma åt
LVM1-volymer, används kompatibilitetslagret i lvm2 (modulen
dm-mod). Du kan lämna lvm10 installerat; init-skripten kommer att
identifiera vilken kärna som används och köra den lämpliga versionen.
Om du har poster i filen /etc/modules (listan över moduler som ska
läsas in under systemets uppstart), tänk på att vissa modulnamn har ändrats.
Om det här händer måste du uppdatera den här filen med de nya modulnamnen.
För vissa SATA-diskkontroller, kan enheten som tilldelas en disk och dess
partitioner ändras från /dev/hdX till /dev/sdX. Om
det här händer, behöver du lämpligen ändra din /etc/fstab och
konfiguration för starthanteraren. Såvida dessa ändringar inte görs korrekt,
kan ditt system inte starta upp korrekt[13].
När du har installerat din 2.6-kärna, men före du startar om, se till att du har en återställningsmetod. Se först till att konfigurationen av starthanteraren innehåller poster för den nya kärnan och den gamla fungerande 2.4-kärnan. Du bör även se till att du har en "rescue"-diskett eller cd-skiva till hands, i fall att en felkonfiguration av starthanteraren förhindrar dig från att starta upp den gamla kärnan.
Den största ändringen i 2.6-kärnorna är en huvudsaklig ändring av inmatningslagret. Den här ändringen gör att alla tangentbord ser ut som "normala" PC-tangentbord. Det här betyder att om du för närvarande har en annan typ av tangentbord vald (t.ex. ett USB-MAC- eller Sun-tangentbord), kommer du troligen inte ha ett fungerande tangentbord efter omstart med den nya 2.6-kärnan.
Om du kan köra SSH till burken från ett annat system, kan du lösa det här problemet genom att köra dpkg-reconfigure console-data, välj alternativet "Välj tangentuppsättning från komplett lista" och välj ett "pc"-tangentbord.
Om ditt konsolltangentbord berörs, behöver du antagligen även konfigurera om
ditt tangentbord för X Window System. Du kan göra det här genom att antingen
köra dpkg-reconfigure xserver-xorg eller genom att redigera
/etc/X11/xorg.conf direkt. Glöm inte att läsa dokumentationen som
refereras till i Saker att göra före
omstart, Avsnitt 4.7.
Det här problemet berör troligtvis inte arkitekturen Intel x86 eftersom alla PS/2 och de flesta USB-tangentbord redan kommer att vara konfigurerade som "normala" PC-tangentbord.
Precis som ovanstående ändringar i inmatningslagret, kan du även behöva
konfigurera om X Window System och gpm om din mus inte fungerar
efter uppgradering till en 2.6-kärna. Den mest troliga orsaken är att enheten
som får data från musen har ändrats. Du kan även behöva att läsa in andra
moduler.
För 2.6-serien av kärnor rekommenderas ALSA-ljuddrivrutinerna framför de äldre
OSS-ljuddrivrutinerna. ALSA-ljuddrivrutinerna tillhandahålls som standard som
moduler. För att ljudet ska fungerar, måste ALSA-modulerna som lämpar sig för
din ljudhårdvara läsas in. Generellt sett händer det här automatiskt om du
har, i tillägg till alsa-base-paketet, antingen paketet
hotplug eller paketet discover installerade. Paketet
alsa-base "svartlistar" även OSS-moduler för att
förhindra att hotplug och discover läser in dem. Om
du har OSS-moduler listade i /etc/modules, bör du ta bort dem.
Övergången till X.Org innefattar även några strukturella ändringar. Om alla installerade paket kommer från Debian och även finns inkluderade i etch bör uppgraderingen fungera utan några som helst problem. Erfarenheter har dock visat att det kan finnas vissa ändringar som man bör känna till eftersom de möjligen kan orsaka problem under uppgraderingen.
Den mest viktiga ändringen är att /usr/X11R6/bin har tagits bort
och återfinns endast som en symbolisk länk till /usr/bin. Det här
betyder att katalogen måste vara tom när de nya paketen installeras. De nya
paketen står i konflikt med de flesta paket som använder
/usr/X11R6/bin, men i vissa fall kan manuell handpåläggning
behövas. Kom ihåg att inte köra uppgradering av distributionen inne i en
X-session.
I fall att uppgraderingen avbryts under installation av X.Org, bör du
kontrollera om några filer fortfarande finns kvar i
/usr/X11R6/bin. Du kan sedan använda dpkg -S för att
ta reda på vilket Debian-paket som installerade den filen (om någon), och ta
bort sådana paket med dpkg --remove. Tänk på att skriva ner vilka
paket du tar bort, så att du kan installera ersättningspaket senare. Innan du
fortsätter med uppgraderingen, måste alla filer i /usr/X11R6/bin
tas bort.
Läs http://wiki.debian.org/Xorg69To7
för fler detaljer och andra problem.
Efter uppgradering till Xorg och de senaste biblioteken kommer X-terminaler som
endast kan visa 8-bitars färgdjup inte längre att fungera. Det är på grund av
att vektorgrafikbiblioteket Cairo 2D (libcairo2) inte har stöd för
8-bitars pseudofärger. Det biblioteket används av GNOME- och Xfce-skrivborden
såväl som av många skrivbordsprogram som byggts med Gtk2+, såsom
abiword.
Kända system som påverkas av det här är bland annat vissa Sun-maskiner och X-terminaler från Tektronix, NCD, IBM och SGI, och även andra fjärr-X-fönstersystem. Du bör konfigurera dessa terminaler till att använda 16-bitars färgdjup, om det är möjligt.
Mer information finns tillgänglig i Freedesktops felrapport #4945.
Ett av paketen som har föråldrats av etch-utgåvan är e-postservern
exim, som har ersatts av det helt nya paketet exim4.
exim (version 3.xx) har inte underhållits på flera år, och Debian
har även tagit bort stödet för den versionen. Om du fortfarande använder
exim 3.xx bör du manuellt uppgradera din
exim-installation till exim4. Eftersom
exim4 redan är en del av sarge kan du välja att göra
uppgraderingen på ditt sarge-system innan uppgradering till etch, eller efter
uppgraderingen till etch. Kom ihåg att ditt gamla exim-paket inte
kommer att uppgraderas och att det inte kommer att få säkerhetsstöd därför att
stödet för sarge har upphört.
Observera att, beroende på din konfiguration av debconf, du kanske
inte blir tillfrågad om konfigurering under installationen av
exim4. Om inga frågor ställs kommer systemet att välja
standardkonfigurationsvalet "lokal leverans". Konfiguration är
möjlig med kommandot dpkg-reconfigure exim4-config.
Paketen för exim4 i Debian är väldokumenterade. Paketets hemsida
är http://wiki.debian.org/PkgExim4
på Debians wiki, och filen README kan hittas på http://pkg-exim4.alioth.debian.org/README/README.Debian.html
och även inne i paketet.
Filen README innehåller ett kapitel om paketering (Packaging), som förklarar de
olika paketvarianterna som vi erbjuder, och den har ett kapitel om uppdatering
från Exim 3 (Updating from Exim 3), som hjälper dig
att göra den faktiska övergången.
Apache har uppgraderats till nya versionen 2.2. Även om det här inte bör ha stor inverkan på den genomsnittlige användaren, finns det vissa tänkbara problem man bör känna till.
http://httpd.apache.org/docs/2.2/upgrading.html
innehåller "uppströms"-ändringarna. Läs den här sidan och tänk
speciellt på:
alla moduler behöver byggas om
behörighetsmoduler har sorterats om och fått nya namn
vissa konfigurationsalternativ har fått nya namn
Debian-specifika ändringar är bland annat att SSL-strängen inte längre definieras eftersom ssl numera stöds av standardpaketet.
Om du använder den experimentella ITK MPM (från paketet
apache2-mpm-itk), kommer cgi-modulen inte vara korrekt aktiverad
som standard. För att aktivera den korrekt behöver du manuellt inaktivera
mod_cgid och aktivera mod_cgi:
# cd /etc/apache2/mods-enabled
# rm cgid.conf cgid.load
# ln -s ../mods-available/cgi.load .
# /etc/init.d/apache2 force-reload
Zope och alla relaterade produkter har uppdaterats. Många produkter blev även utelämnade från distributionen (antingen på grund av att de var föråldrade eller på grund av att de inte är kompatibla med senare versioner av Zope, CMF eller Plone).
Tyvärr finns det inget enkelt eller garanterat sätt att uppgradera en komplex
zope- eller plone-server. Även om Plone inkluderar
ett verktyg för migrering har erfarenheter visat att automatiska migreringar
lätt kan misslyckas.
Av den här anledningen rekommenderas det att användarna konfigurerar sina system så att de kan fortsätta att köra sarge-installationen av Zope/Plone vid sidan om de nya etch-versionerna under tiden migrationstester utföres.
Det enklaste och säkraste sättet att uppnå det här på är att skapa en kopia av
ditt sarge-system till en annan hårddisk eller partition, och sedan uppgradera
en av kopiorna. Du kan sedan använda chroot för att köra
sarge-versionen parallellt med etch-versionen.
Det är inte möjligt att ha gamla och nya versioner av Zope/Plone installerade
tillsammans på ett etch-system, dels på grund av att de gamla paketen är
beroende av python2.3 som inte kan vara installerad samtidigt som
python2.4.
Tidigare versioner av GNU tar antog en skalliknande
"globbing" vid extrahering av filer från eller vid listning av ett
arkiv. Till exempel:
tar xf foo.tar '*.c'
skulle extrahera alla filer vars namn slutade med ".c". Det här
beteendet blev inte dokumenterat och var inte kompatibelt med traditionella
implementationer av tar. Därför, med start från version 1.15.91,
använder GNU tar inte längre "globbing" som standard.
Till exempel tolkas numera ovanstående som en begäran att extrahera filen med
namnet "*.c" från arkivet.
Se /usr/share/doc/tar/NEWS.gz för ytterligare information.
Versionen av ypbind inkluderad i nis för etch
innehåller stöd för Network Manager. Det här stödet orsakar att
ypbind inaktiverar NIS-klientfunktionalitet när Network Manager
rapporterar att datorn är frånkopplad från nätverket. Eftersom Network Manager
vanligtvis rapporterar att datorn är frånkopplad när det inte används bör
NIS-användare med NIS-klientsystem försäkra sig om att stödet för Network
Manager har inaktiverats på dessa system.
Det här kan göras genom antingen avinstallation av paketet
network-manager eller genom redigering av
/etc/default/nis för att lägga till -no-dbus till
YPBINDARGS.
Användningen av -no-dbus är standard för nya installationer av Debian, men var inte standard i tidigare utgåvor.
I många år har påslagningen av inställningen register_globals i PHP varit känd som osäker och farlig, och den här inställningen har under en tid varit avstängd som standard. Den här konfigurationen är nu äntligen utfasad på Debian-system då den är för farlig. Det samma gäller för sårbarheter i safe_mode och open_basedir, vilka heller inte har underhållits under en tid.
Från och med den här utgåvan kommer Debians säkerhetsteam inte att tillhandahålla säkerhetsstöd för ett antal PHP-konfigurationer som är kända att vara osäkra. Mest viktigast är problem som resulterar från att register_globals har slagits på, kommer inte längre att hanteras.
Om du kör gamla program som kräver register_globals, aktivera det
endast för respektive sökvägar, t.ex. genom Apaches konfigurationsfil. Mer
information finns tillgänglig i filen README.Debian.security i
PHP:s dokumentationskatalog (/usr/share/doc/php4,
/usr/share/doc/php5).
Mozilla-programmen firefox och thunderbird (omdöpta i
Debian till iceweasel respektive icedove), är viktiga
verktyg för många användare. Tyvärr är upphovsmännens säkerhetspolicy att
skynda på användare att uppdatera till nya versioner, vilket står i konflikt
med Debians policy att inte skicka ut stora funktionella ändringar i
säkerhetsuppdateringar. Vi kan inte förutse det här idag, men under livstiden
för etch kan Debians säkerhetsgrupp komma till en punkt där stöd för
Mozilla-produkter inte längre är möjlig och annonsera ut slutet för
säkerhetsstöd för Mozilla-produkter. Du bör överväga det här när du
installerar Mozilla och överväger alternativ som finns tillgängliga i Debian om
avsaknaden av säkerhetsstödet skulle innebära ett problem för dig.
KDE-mediahantering har ändrats i versionen som finns tillgänglig i etch från
att använda device:/ till media:/. Vissa
användarkonfigurationsfiler kan ha lagrat device:/-länkar i dem
som bör anpassas. Nämnvärt är
~/.kde/share/apps/konqsidebartng/virtual_folders/services som
innehåller den här referensen och kan med säkerhet tas bort eftersom den inte
kommer att skapas när nya användare skapas.
Det har gjorts många ändringar i skrivbordsmiljön KDE från versionen som
skickades med sarge till versionen i etch, du kan hitta mer information i
KDE 3.5
Release Notes.
Om du tidigare använt GNOME-skrivbordet i sarge kommer du inte kunna dra nytta av några av de ändringar som introducerats i standardkonfigurationen i Debian för etch. I vissa extrema fall kanske GNOME-skrivbordet inte hanterar din gamla konfiguration på ett korret sätt och kanske inte heller uppträder korrekt.
Om du inte har spenderat mycket tid på att konfigurera ditt GNOME-skrivbord
kanske du vill flytta katalogen .gconf i användarnas hemkataloger
till ett annat namn (exempelvis .gconf.old) så att den blir
återskapad med standardkonfigurationen för etch, nästa gång en ny session
startas.
Med utgåvan av etch kommer Debian inte längre att innehålla paket för mestadelen av den föråldrade version 1 av GNOME, även om några paket fortfarande finns kvar för att ge stöd till vissa Debian-paket som ännu inte har uppdaterats till GNOME 2. Paket för GTK1.2 är fortfarande fullständigt underhållna.
Det har skett många ändringar i skrivbordsmiljön GNOME från versionen som
levererades med sarge till versionen i etch, du kan hitta mer information i
Versionsfakta för
GNOME 2.14.
Om du tidigare har använt vim som din standardredigerare, kan den
ha ändrats till nano under uppgraderingen.
Administratörer som önskar att ändra standardredigeraren för alla användare behöver uppdatera alternativsystemet genom att köra:
# update-alternatives --config editor
Användare som önskar ändra standardredigeraren kan definiera miljövariabeln EDITOR genom att lägga till följande rader i sina egna profiler:
EDITOR=vi
export EDITOR
alias editor=$EDITOR
[ föregående ] [ Innehåll ] [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ] [ 4 ] [ 5 ] [ 6 ] [ A ] [ nästa ]
Kommentarer till utgåvan Debian GNU/Linux 4.0 ("etch"), Intel x86
$Id: release-notes.sv.sgml,v 1.283 2007/04/07 06:59:57 dnylander Exp $debian-doc@lists.debian.org