Programmen som tillhandahålls med GNOME-skrivbordet delar flera gemensamma funktioner, såsom dialogrutor för att öppna och spara filer och enhetliga ikoner. Detta är på grund av att alla har utvecklats med hjälp av GNOME:s utvecklingsplattform. Ett program som utvecklas med hjälp av denna plattform kallas för ett GNOME-standardiserat program. Till exempel är Nautilus och textredigeraren gedit GNOME-standardiserade program.
Några av funktionerna för GNOME-godkända program är:
Enhetligt utseende och känsla
GNOME-standardiserade program har enhetlig utseende och känsla. Du kan använda inställningsverktyget Utseende för att ändra utseendet och känslan för dina GNOME-standardiserade program.
Menyrader, verktygsrader och statusrader
De flesta GNOME-standardiserade program har en menyrad, en verktygsrad och en statusrad. Menyraderna har oftast en liknande struktur; till exempel innehåller menyn Hjälp alltid menyobjektet Om.
En verktygsrad är en rad som visas under menyraden. En verktygsrad innehåller knappar för de flesta kommandon som används ofta. En statusrad är en rad i nederkanten av ett fönster som tillhandahåller information om det aktuella tillståndet för det du visar i fönstret. Program kan även innehålla andra typer av rader. Till exempel så innehåller Nautilus en adressrad.
Standardgenvägstangenter
GNOME-standardiserade program använder samma genvägstangenter för att genomföra samma åtgärder. Se Avsnitt 1.2 ― Tangentbordsfärdigheter för en lista över gemensamma genvägstangenter.
Dra och släpp
När du drar-och-släpper någonting in i ett GNOME-standardiserat program så kommer det att känna igen formatet på objekten som du har dragit och kommer att hantera dem på ett lämpligt sätt. När du till exempel drar en HTML-fil från ett Nautilus-fönster till en webbläsare så kommer filen att visas i HTML-format i webbläsaren. Dock när du drar HTML-filen till en textredigerare så kommer filen att visas i vanligt textformat i textredigeraren.