
AI kan översätta en text på några sekunder. Den kan också spotta ur sig tusentals förslag, hålla en ordlista i minnet och hjälpa till att beta av sådant som tidigare tog dagar. Så frågan är förstås: behövs översättare fortfarande?
Mitt korta svar är ja. Men jobbet förändras — och det har det gjort förr.
Från att skriva allt till att fatta rätt beslut
Maskinöversättning är inte ny. Vi har länge använt översättningsminnen, termbaser och automatiska förslag. Det nya är att generativ AI kan producera text som ser färdig ut: flytande, självsäker och ofta fullt rimlig vid en snabb läsning.
Men flyt är inte samma sak som trohet. En mening kan låta naturlig och ändå vända på betydelsen, tappa en reservation eller hitta på en detalj. I programvara kan ett litet ordval dessutom avgöra om en knapp känns begriplig, om ett felmeddelande hjälper eller om användaren vågar gå vidare.
Det svåra arbetet har därför inte försvunnit. En del av det har flyttat från tangentbordet till bedömningen: Vad betyder källtexten här? Vilken term används i resten av produkten? Passar formuleringen i det här sammanhanget? Fungerar den med platshållare, pluralformer och den begränsade platsen i gränssnittet?
AI är bra på mängd — människor behövs för sammanhang
I mitt arbete med fri programvara möter jag ofta stora mängder text. Det kan handla om gränssnitt, dokumentation, felmeddelanden och tekniska begrepp. AI kan hjälpa till att skapa ett första förslag och göra stora jobb möjliga att ta sig an. Det är värdefullt.
Men förslaget behöver kontrolleras. Är tonen rätt? Är termen konsekvent? Har modellen översatt en knapp som egentligen ska heta något annat? Har den ändrat en variabel eller missat att samma ord betyder olika saker i olika vyer?
Där blir erfarenhet viktig. Den som kan både språket och produkten ser sådant som inte alltid syns i en fristående mening. Inom öppen källkod kommer också en särskild dimension till: översättningen ska fungera för riktiga användare och kunna granskas, diskuteras och förbättras gemensamt.
Mät inte kvalitet i antal ord
AI gör det billigt att producera text. Det betyder inte automatiskt att det blir billigt att få texten rätt.
Om en översättning publiceras utan granskning kan fel spridas snabbt och i stor skala. En felöversatt säkerhetsvarning, ett vilseledande betalningsvillkor eller en instruktion som leder användaren fel kan kosta mer än tiden man sparade. Volym är ett dåligt mått på kvalitet; det viktiga är om texten fungerar för den som ska använda den.
Därför behöver vi lägga mer vikt vid granskningsflöden, terminologi och testning. Det gäller särskilt när AI används för sådant som påverkar säkerhet, pengar, hälsa eller tillgång till samhällstjänster. Ju större konsekvensen blir av ett fel, desto mindre rimligt är det att låta ett ogranskat förslag gå rakt ut.
Vad händer med översättaryrket?
Jag tror inte att svaret är att alla översättare blir prompttekniker. Inte heller att yrket kan fortsätta precis som förut. Vissa uppdrag kommer att minska eller förändras. Andra kommer att växa fram kring granskning, terminologiarbete, språkdata, kvalitetssäkring och lokalisering i produkter.
Det kräver att branschen är ärlig med vad AI klarar och vad den inte klarar. Om kunder får intrycket att en maskinöversättning är likvärdig med en färdig, kvalitetssäkrad text blir förväntningarna fel. Och om allt mänskligt arbete pressas in under etiketten ”efterredigering” riskerar man att underskatta kompetensen som faktiskt behövs för att avgöra vad som bör ändras.
En bra språkgranskare rättar inte bara stavfel. Hen upptäcker när texten inte stämmer med produkten, när en term bryter mot etablerad praxis eller när en bokstavligt korrekt formulering blir obegriplig för läsaren.
Två veckor med AI som arbetskamrat
Arbetet som loggats mellan den 10 och 23 september har varit ett konkret svar på frågan om översättare behövs när AI kan producera text. Jag har använt AI för att komma igenom stora mängder material, men resultatet har blivit användbart först när förslagen har jämförts med sammanhanget, terminologin och den faktiska produkten.
Arbetet omfattade många projekt. I GitHub-ögonblicksbilden från den 23 september fanns 98 av mina öppna pull requests totalt; alla skapades alltså inte under just de här två veckorna. De täcker nya svenska språkversioner, uppdateringar och rena buggfixar. Bland projekten finns OpenClaw, Blender, Zrythm, 3D Slicer, SuiteCRM, GitLab, FreeRDP, VirtualBox, OpenSnitch, OpenVPN, Guacamole, Hermes Agent, Jan, Langflow, Vorta, Stirling-PDF, Calibre-Web-NextGen, Read the Docs, GNOME och flera andra. Alla väntar förstås inte på samma sak: några är redo för granskning, andra har frågor eller CI-kontroller kvar. En pull request är ett bidrag, inte ett löfte om att ändringen redan har kommit med.
GitLab: många små, granskade steg
Ett stort fokus har varit GitLabs svenska gränssnitt. Arbetsloggen innehåller 157 GitLab-batcher. Den 23 september fortsatte arbetet med många små, riktade Crowdin-uppdateringar. De spänner från GitLab Duo, agentflöden och kodgranskning till säkerhet, identitet, CI/CD, databaser, analys, runners och felmeddelanden. Varje batch har behandlats i sitt sammanhang, med särskild kontroll av platshållare, länkar, pluralformer och säkerhetsbetydelser. De publicerade batcherna har validerats med l10n-lint; loggen visar noll lintfel för de kontrollerade batcherna.
Det här är ett bra exempel på varför AI-förslag inte räcker i sig. En felaktig svensk formulering i en säkerhetsregel eller ett godkännandeflöde kan ändra vad användaren tror att systemet gör. Automatisering hjälper oss att hitta och bearbeta strängarna, men någon måste fortfarande avgöra om betydelsen är rätt.
Stora kataloger och specialiserad terminologi
I 3D Slicer blev den kliniska komponenten SlicerIGT komplett på svenska: 565 av 565 strängar, utan tomma eller ogranskade mål. Arbetet omfattade bland annat spårning, ultraljud, bildregistrering och OpenIGTLink. I CTK-komponenten publicerades 875 av 1 077 strängar under den dokumenterade arbetsperioden, med medicinska bildformat, DICOM-flöden och databashantering. Qt-filerna validerades och kompilerades.
I Zrythm granskades gränssnittet, ordlistan och flera manualdelar. Samtliga 1 406 tidigare tomma rader i användarhandboken fick kontextgranskade svenska förslag. Även 199 luddiga poster granskades. Manualen var låst för direktpublicering, så detta skickades in som Weblate-förslag och väntar på projektets godkännande. Det är en viktig skillnad mellan färdigt granskningsarbete och text som redan är publicerad.
Blender-arbetet handlade mycket om kvalitetssäkring: hela kön med 775 oförändrade träffar granskades, liksom återanvända översättningar och tekniska termer. Jag rättade faktiska språkfel men lät etablerade metodnamn, format och API-termer stå kvar där en svensk översättning hade gjort texten sämre.
Fler resultat
- SuiteCRM: saknade svenska texter publicerades och verifierades för leads, affärsmöjligheter, uppgifter, möten, ärenden, kalender och samtal. De aktuella 8.10-modulerna för leads och affärsmöjligheter fick 80 respektive 41 måltexter. Flera äldre 7.15-mastermoduler kompletterades helt, bland annat leads (97), uppgifter (33), möten (78), ärenden (38), kalender (76) och samtal (65).
- Freeplane: den svenska gränssnittskatalogen helgranskades. Äldre maskinöversättningar och betydelsefel rättades, säkerhetstexter och HTML kontrollerades och automatiska varningar gicks igenom i sitt sammanhang.
- Zrythm: utöver den stora manualen granskades också huvudprogrammet, konton, webbtexter, ordlista och Sphinx-dokumentation. Där Weblate inte tillät direktpublicering skickades förslagen in för godkännande.
- PCSX2: 435 aktuella UI-översättningar skickades till Crowdin efter att källan synkats mot rätt sträng-ID:n. Arbetet täckte bland annat grafik, ljud, nätverk, BIOS, handkontroller och felsökning.
- mGBA: den svenska katalogen nådde 1 275 av 1 275 poster, utan luddiga strängar.
- Anura: den lokala OCR- och textextraktionsappen nådde 415 av 415 svenska strängar.
- Alovoa: dejtingplattformens svenska katalog blev 128 av 128, inklusive integritetspolicy och användarvillkor.
- Aurora Store: katalogen kontrollerades till 100 procent, och ett otydligt apppaket-ordval rättades till ”Spara APK-fil”. Samtidigt fick l10n-lint stöd för Android-XML.
- Bitwarden: jag granskade och rättade konkreta problem i Desktop, Browser och Mobile, bland annat en förlorad API-platshållare, valv- och säkerhetstexter samt Android- och iOS-termer.
- OpenWrt LuCI, SuperTux, Orbot, ArcadeManager, Airsonic, Burn-My-Windows, Auxio och Apple2TS: svenska kataloger kompletterades eller granskades. Några nådde full täckning, exempelvis Orbot (339/339), ArcadeManager (286/286), Burn-My-Windows (164/164) och Auxio (337/337).
- 3D Slicer SlicerVMTK: ett nytt medicinskt gränssnitt påbörjades. De första 490 av 719 strängarna publicerades i granskade batcher.
Verktygen bakom granskningen
Vi har också byggt upp en verktygslåda för att göra kvalitetsarbetet mer systematiskt. Verktygen gör olika jobb och kompletterar varandra:
- l10n-lint granskar själva översättningsfilerna. Det läser bland annat PO, Qt TS, XLIFF och JSON och letar efter saknade texter, trasig syntax, felaktiga pluralformer, ändrade platshållare, problem med länkar och taggar, inkonsekvent formatering och misstänkta svenska ordval. Det kan också jämföra katalogen med källfilen, använda projektets ordlista och köras i CI. Under arbetet utökades stödet bland annat för Android XML och verktyget användes återkommande för att kontrollera batcher före publicering.
- svlang tittar närmare på svenskan. Det kombinerar ordlistor och Hunspell med skrivregler, frekvensuppslag och heuristiska signaler om formuleringar som kan behöva läsas en gång till. Vi rättade också verktyget så att språkgranskningen av PO-filer faktiskt analyserar svenska måltexter, inte engelska källtexter eller metadata, och så att fristående gränssnittsetiketter inte slås ihop till konstgjorda meningar.
- swedish-tm är översättningsminnet: en stor samling tidigare engelska och svenska formuleringar från fria programvaruprojekt. Den hjälper oss hitta etablerade översättningar och hålla samma uttryck konsekvent mellan projekt. Den är en källa till förslag, inte en knapp som avgör vad en ny mening ska betyda. Samma engelska fras kan behöva olika svenska ord beroende på var den visas.
- swedish-foss-terminology samlar svensk terminologi från öppen källkod. Den aktuella termbanken omfattar drygt 325 000 termpar från 3 299 projekt, med domänanpassningar och redovisad konsensus. Den hjälper oss välja mellan konkurrerande ord och se när en term används på olika sätt i exempelvis grafik, ljud, säkerhet eller administration.
Ett konkret exempel på en regel (konsonantstrykningsregeln) vi har byggt in är kontrollen av tre identiska bokstäver i följd. I svensk sammansättning förenklas sådana möten normalt till två: process + status blir processtatus. l10n-lint flaggar därför misstänkta trippelbokstäver, men tar hänsyn till avsiktliga undantag som utrop och formatsträngar. Det fångar en typ av fel som vanliga stavningskontroller lätt missar.
Tillsammans ger verktygen flera sorters återkoppling: filen är tekniskt hel, variablerna är kvar, svenskan följer skrivreglerna och terminologin stämmer bättre med projektet. Sedan behöver en människa ändå läsa texten i sitt gränssnitt och avgöra om den verkligen passar där.
Det här är inte ett påstående om att varje rad kom från en människa från första bokstaven. AI och maskinöversättning har varit användbara förslagssystem. Men att kontrollera om förslagen håller, se när de låter rimliga men betyder fel, och få dem att fungera i en riktig produkt är också översättningsarbete. Under de här två veckorna har AI gjort det möjligt att arbeta i större skala. Den mänskliga delen har avgjort vad som faktiskt var värt att publicera.
Obs: GitHub-siffrorna är en ögonblicksbild från 23 september 2026. Status för PR:er och väntande Weblate-förslag kan ändras efter publicering.
Ett verktyg, inte en ansvarig avsändare
För mig är AI bäst när den används som en kunnig assistent: snabb på utkast, bra på att hitta mönster och användbar för repetitiva moment. Men någon behöver fortfarande stå för beslutet att texten är korrekt och lämplig att publicera.
Det är kanske den viktigaste skillnaden. AI kan leverera ett svar. Den kan inte ta ansvar för vad svaret får för följder.
Så, har översättare ett jobb när AI tar över? Ja. Men framtidens översättare kan komma att lägga mindre tid på att producera varje första version och mer tid på att se till att rätt version når rätt människa — med rätt betydelse, ton och konsekvens.
Det är fortfarande ett hantverk. Bara med fler verktyg på arbetsbänken.
Danne
Just ja, på 24 timmar körde jag även alla svenska Translation Projects översättningar genom granskningsverktygen och spottade ut
väldigt bra ändringsförslag. Se https://github.com/yeager/translations/tree/main/tp-sv




Skriv en kommentar »